För mig handlar det inte om att sortera upp människor pga vilket land de kommer ifrån.
Jag sorterar folk efter uppförande, onda och goda.
Att det förekommer mer brottslighet av ett visst folkslag går inte att blunda för!
Sådana som sätter en ära i att luras, stjäla och slåss har jag inte mycket till övers för!
Däremot trevliga, ärliga och snälla människor, de tycker jag mycket om =)
Jag träffar dagligen många sjuka, ensamma, gamla, utstötta och utmärglade människor. Jag känner igen den förtvivlade blicken. Jag känner ofta även igen "teater, låtsas, tyck-synd-om-mig" blicken.

Det handlar inte om vilken hudfärg man har!! Jag vill ha ett Sverige där vi svenskar får vara stolta över vårt land, sång och flagga! Ett land där vi tar hand om våra gamla, sjuka och utstötta personer i samhället.
Exempel: Är det rätt att döende unga cancersjuka som anses vara färdigbehandlade i Sverige, får åka till andra länder och bekosta sin cancerbehandling själv?
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article17240036.ab
Sätt ner foten svenska folket oavsett hudfärg!
Jag är definitivt inte rädd för nytt och främmande, jag tycker nytt, udda och olika berikar.
Jag är rädd för vad vi inte prioriterar. Att inte välja är också ett val, kom ihåg det!

Jag vill fortsätta vara en stolt svensk. Får jag vara det? Eller är jag rasist då?
Jag tycker för övrigt att ordet rasist missbrukas.

Susanne Nietula Edenvik

Dagens 2 tänkvärda:
"Vart är Sverige påväg?
Törs jag stå för vad jag tycker?"

Har tänkt skriva om detta tidigare. Men det har varit för ångestfullt för mig att "ta i". Men nu har jag fått frågan och tiden är inne. Tack Magnus för att du vågade fråga :)

Ska försöka berätta det jag minns och så kortfattat som möjligt. Hur allt "började" med min medfödda #Cervikal #Spinal #Stenos, #diskbråck i nacken och #myelopati mm som jag alltihopa blev diagnostiserad med 2011.

Har hela mitt vuxna liv haft mer eller mindre problem med ryggen. Men de första symptomen som jag kände av pga min nacke som då i början av 2010 inte gjorde ont! Det var armbågarna som smärtade. Jag trodde jag hade råkat ut för "golfarmbågar". (Jag golfar inte.) Letade reda på övningar på nätet, tränade och blev något bättre. Nästa symptom som jag minns var energilösheten. Åt, åt och åt... för att försöka trycka upp energin. Hade då inte fast jobb, jobbade som vikarie på Systembolaget. Tog varendaste pass jag fick. Jobbade hårt, hårt och mer än heltid. Många, många tunga lyft... Vi får många, många pall med varor varje dag som ska av pallarna och upp i hyllorna ute i butiken.

 Att gå på glödande kol. Så kan det kännas med nervsmärta. Cervikal Spinal Stenos.
Under sommaren fick jag problem med fötterna, det brände, ömmade, smÄrta och kändes som jag gick på glödande kol... Det var Nervsmärta, men det visste jag inte då.

Mer förklaring på Nervsmärta, Neuropatisk smärta finns här:

http://edenvik.bloggplatsen.se/presentation/

http://www.lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Att-anvanda-lakemedel/Sjukdom-och-behandling/Behandlingsrekommendationer---listan/Nervsmarta/

I augusti hade jag en veckas semester. Då hade jag börjat fått rejält ont i nacken. Märkte även att jag inte kunde styra vänster lillfinger... Men jag tänkte att ett lillfinger har man inte så stor nytta av...!?!? Jag hade ju 9 fingrar till. (Här skulle jag väl ändå reagerat! Sååå urbota dum jag är!!!)
På hösten minns jag min kollega Håkan sa: Om Susanne hade varit en bil, hade hon varit trasig för länge sen!
Den kvällen kunde jag varken röra mig eller vara still. Fruktansvärda smärtor och kramp överallt i kroppen. Framförallt i vänster höft. Jag hade gått sönder!
Men hasade mig till jobbet iaf, jag ville så gärna få fast anställning. Gick iväg till en kiropraktor som hjälper många sportlag häromkring. Gick dit några gånger, blev lite bättre. Men jag råder INGEN med Cervikal Spinal Stenos att gå på liknande behandlingar. Jag visste inte ännu att jag hade det.
I november blev energilösheten ett ännu större problem! Jag misstänkte att jag hade fått diabetes. En del arbetskamrater trodde jag gått in i väggen. Åt, åt och åt MASSOR för att trycka upp energin. Varför var jag sååå extremt trött??

Jag jobbade hårt och mycket, så det var ju inte konstigt att kroppen krävde mycket energi. Men 2 frukostar, extra stor lunch ibland 2 luncher, 5 bananer, extra stor middag, mellanmål o kvällsmat varje dag... Jag kände att något var fel i kroppen. Drog inte paralleller med smärtorna i kroppen. Vet inte varför men det tar såå emot att ta kontakt med sjukvården. Men i november 2010 tog jag mig i kragen. Var då såå trött på att tugga... Läkare nr 1 avfärdade mig utan prover eller undersökning. Han bara konstaterade att en del människor är som ekorrar, springer runt o gör över m massa energi... Du ser jättepigg ut!
En månad senare sökte jag hjälp igen. Vad var det för fel? Hade jag diabetes? Utled på att tugga! Vart tog all mat vägen? Varför var jag så energilös? Läkare 2 tog massa prover och undersökte mig noga. Konstaterade att vissa människor är som illrar, springer runt och gör över med massa energi... Du ser fantastiskt pigg ut!
Ja jag är en aktiv person... Jag äter nyttigt. Men HUR mycket ska man orka tugga...?

Minns inte att jag ens nämnde smärtorna för läkarna. Det började bli så mycket problem och jag tänkte att bara jag får ordning på maten så får jag ta det andra senare... Såklart måste ju läkarna få höra helheten... Men det är oerhört sällan det finns tid för det på en stressad läkartid. (Kommer lägga en länk om tips på det här)

På en julfest ville jag bugga såklart. Klarade egentligen inte en hel låt, men kämpade på låten ut. I bugg har man ju armarna ganska mycket över nacknivå och fort går det. Efter den där dansen satte jag mig i ett hörn åt en banan och försökte fokusera mig. Muntorrheten var mer än torr! En vän gav mig Dextrosol och försökte prata med mig. Folk trodde nog att jag var för berusad. Vilket jag inte var! Jag var sjuk.

I slutet på december 2010 började jag äta ungefär ett paket Dextrosol/dag för att överhuvudtaget orka.

I efterhand mindes jag att jag hade problem med kisseriet, jag kissade oerhört sakta. Men tänkte inte så mycket på det. Jag var helt uppe i mitt roliga jobb och den roliga julruschen. Minns också att jag tyckte att skyffeln och skrapan (som vi använder på jobbet vid kross av flaskor) var oerhört dumt konstruerade!!? Jag klarade inte av att hantera det, glas-splitter och vätska for åt alla håll och kanter. Jag kunde inte styra mina muskler i armar och händer... Men jag fattade inte att det var mig som det var fel på!! Dumma idiotiska skrapa och skyffel :S

På nyårsafton var vi bjudna på fest. Jag bangar typ aldrig. Men nu var det skillnad... Men jag bestämde mig för att vi skulle gå.

Nästa dag vaknade jag upp i ett helvete år 2011.

Forsättning följer...

Dagens tänkvärda:

"Även om jag kunnat gjort annorlunda, ångrar jag absolut ingenting.

Min envishet är min stora styrka här i livet"

hade en lite motsträvig morgon...
Vaknade tidigt o tänkte: WTF! Söndag, ledig, jag ville sova liite längre! Ändrade mig ganska snabbt o tänkte: Jag vaknade :)
Tog en kopp kaffe o satt mig på verandan... Sniff, sniff :/ Bäckhammarlukt, blä :((( Ändrade mig snabbt o tänkte min näsa fungerar!
Sedan var det cykelns tur... Åh jobbigt!! Ändrade mig o tänkte jag har två ben o jag kan cykla!
Känns som att det kan bli en låång dag... Vad bra isf för då kommer jag ju hinna med massor idag ;D

Och efter första cykelturen fick jag otroligt mycket kraft för att vara mig :D
Jag har hunnit cykla flera turer på järnhästen som står just nu i vardagsrummet. Har haft kraft att plocka undan här hemma. På med handledsskydden och delade upp dammsugningen med flera vilopauser emellan. Dammsög övre plan 126kvm. Visst stånkades det en del... Men jag har läst nånstans nångång att det är nyttigt att pusta ;D
Så nu när det är klart känns det himla bra! Kan ju säga att städning kommer långt ner på min lista. Dels för att det är så bökigt och besvärligt. För det andra så står jobb och träning högst upp på min lista. Det är sånt som får mig att må så bra som möjligt.
Det gäller att välja rätt!

För övrigt känns smärtan i det stora hela helt klart på en låg nivå idag. Värst är väl nacken och fotsulorna. Stelheten är det värre med trots att jag har rört mycket på mig, värmen i huset ligger på 29grader... varmt, svettigt och alldeles allra bäst för min kropp.
Vad gör det om jag stapplar fram lite när jag mår så pass bra idag =)
Dammsugningen känns som en seger, varje gång jag klarar det hyfsat bra.
Efter den här cykelturen väntar armträning med gummiband. Slarvade jättemycket med armträningen i juli :/ Men nu är det ny månad = ny utmaning! Känner mig taggad! Känns bra med nya dagar, nya veckor, nya månader. Det ger mig hopp om nya chanser. Ser alltid fram emot nystarter. HOPP!

Har 3 sådana här gummiband gult, grönt och rött. Gult är lättast så det kör jag med nu eftersom jag slarvade så i juli så måste jag vara försiktig så att jag inte får bakslag pga träning! Så i augusti utmaningen har jag varannan dag gummiband, varannan dag hantlar.
10 promismil med träningsbollar i händerna.
31 cykelmil med delvis träning med lera för händerna samtidigt.
Övrig träning ser jag bara som plus! "Inte vara still". Sitta så lite som möjligt! Är båda viktiga nycklar!

Får se, får se vad sköna söndag har mer att erbjuda :)
Önskar er en skön söndag!

Dagens tänkvärda:
"Bättre lite skit i hörnen än ett rent helvete"