Energinivån var nere vid fotknölarna fredags. Släpade mig ut på en promis före jobbet. Jobbade och kämpade på så gott jag orkade. Reflekterade över att när jag jobbade i ett saktare tempo hade jag mindre nervsmärta i ansikte/huvud och armar än jag brukar ha när jag jobbar i högt tempo. Tänkvärt, jag bara rusar på... inte så lätt när tempot i kroppen är högt i en kropp som inte är frisk...
Den senaste veckan har fötterna börjat krånglat igen... Ömma fotdynor, känns som trampdynorna är "utslitna" =( börjat få tillbaks ihängande brännande nervsmärta under fötterna. Blir lite mindre brännande om jag rör på fötterna. "Inte vara stilla".
 

Bästaste iläggssula för mina Cervikal Spinal Stenos fötter. Hjälper mig att stå ut med nervsmärta. Adapt Contour tror jag sulorna heter.

Hade köpt nya bästaste sulorna, inläggen till arbetsskorna. (Som jag har hittat hittills) Har köpt dem på sportaffären för 300kr. Vi har ett jättehårt golv på jobbet, klinkers som ligger på marmor. Arbetsskorna med stålhätta är inte de fotvänligaste för mig. Jag köper nya mjuka, stötdämpande sulor flera ggr/år. Det hjälper mig att härda ut.

Vi har även en 5cm tjock "stå-matta", som ett jättetjockt liggunderlag. Som vi kan använda när vi står i kassan. Den var räddningen för mig i fredags.
Mitt jobb betyder oerhört mycket för mig! Är rädd att jag "drunknar" i sjukdom om jag inte jobbar. Har inte varit sjukskriven en endaste dag hittills på över 4 år. Hoppas jag klarar många till!!
De bästa skorna jag har på fritiden är Asics joggingskor. Dyra men det är det värt. Walkingskor är för hårda för mig. Fötterna har jag haft mer eller mindre problem med hela tiden med #Cervikal #Spinal #Stenos. När jag har det som värst känns det som jag går på glödande kol. Hjärnan och ryggmärgen skickar felaktig information till kroppen. Då försöker jag tänka: att det jag känner är inte sant.
Jag försöker fokusera på andra kroppsdelar för att stå ut. Röra på mig för att stå ut!

På lördagen när jag vaknade var jag genomförkyld. Förstod då varför energinivån var så låg dagen innan. Drack mycket stark ingefärsdryck för att försöka hejda förkylningen. Höll igång hela lördagen... Vaknade med feber på söndagen. Vilade och tog det lugnt hela söndagen. Tränade händerna mycket med lera.

Träningslera för händerna. Cervikal Spinal Stenos. Köpt på Varsam butiken i Örebro.

Känns lite bättre idag. Men nu har jag varit still i 36 timmar!!! Inte lätt att balansera mellan feber och "inte vara still". Vill ju inte förvärra varken det ena eller andra. Känner nervsmärtan ökar i kroppen. Måste röra på mig.
Tur att jag är ledig idag. Hoppas jag är feberfri imorgon!
Nu ska jag ta mina nervsmärtande, "brinnande" kroppsdelar och släpa mig ut på en saktfärdig promis för att få lite blodcirkulation ;)

På med varma kläder, musik i lurarna, träningsbollarna i händerna och skönaste skorna på!

Pepptalk till mig själv ;)

Dagens tänkvärda 2:
"Livet är en balansgång"

Jag vill inte skrämma någon från operation! Vi är alla olika!
Jag vill ge hopp! Jag har blivit bättre :) det finns hopp :)
 

Min "seger" bild att jag har klarat 2 år med oförändrad bild mot grymma Mr Cervikal Spinal Stenos.

Men man kan inte bli frisk!
Har man fått diagnosen #Cervikal #Spinal #Stenos (med #myelopati ) kan man välja att operera sig. De opererar långt ifrån alla. De har blivit mer restriktiva med operation. Man opererar för att förhoppningsvis rädda de muskler som finns kvar och för att förhoppningsvis lätta på smärtan. Det finns risker som jag inte är beredd att ta. I mitt fall är det endast kirurgi som kan hjälpa säger de... att med höghastighetsfräs fräsa bort kotkroppar i nacken för att göra plats för ryggmärgen. En spinal stenos operation är svår att genomgå. Hjärnan och ryggmärgen är den känsligaste vävnaden i hela kroppen. Det är omöjligt att reparera ens små skador på ryggmärgen, finns inga felmarginaler vid operation. Jag tycker inte att det finns tillräckligt med sann fakta angående livet efter operation, enligt mig. Jag har sökt fakta över hela världen, jag ser stora dolda mörkertal. Motsägelsefulla siffror. Och de som opererar sig, opererar sig ofta många gånger... Nej, JAG är inte beredd på riskerna. Oskärt är bäst så länge man orkar... Allra värsta scenariot vid operation: Att bli förlamad från nacken och neråt. Jag vill inte heller bli sämre än jag är. Då dör jag hellre. Döden skrämmer mig inte så mycket. Men jag vill definitivt inte lämna livet, nära och kära   

Jag blir hela tiden lite, lite friskare =) Fast de har sagt att jag hela tiden kommer bli sämre och sämre... Jag har mer eller mindre smärta varje dag. Men jag är inte rädd för smÄrtan, jag är rädd för att bli förlamad. Men man blir trött och sliten av smÄrta. Smärtan kapar hjärnan.
Risker med att inte operera sig är om jag tex skulle vara med i en olycka eller ramla illa. Då kan jag bli sämre och förlamad från skadenivån, nacken. Men det finns risker hela tiden i livet. Vem som helst kan ju bli påkörd vilken dag som helst. Det vet vi inget om.
Finns även risker att stenosen blir progressiv. Men nu har det stått stilla i 2år på mig mot alla odds. Så nu äntligen kan jag se ljust på framtiden =)

Vad kan man göra för att bli friskare?
Nedanstående har iaf hjälpt mig:
Dricker mycket vatten. Ryggmärg, diskar och kroppen behöver vatten.
Äter höga doser vitaminer, mineraler, gurkmeja mm.

 
Äter nyttigt. Undviker mjölk, vetemjöl och socker både för magens och kroppens skull.
Viktigt med blodcirkulation! Cyklar inomhus och promenerar mycket ute. Träning föryngrar kroppen och är jättebra smärtlindring. Ökat blodflöde skapar förutsättningar för att slaggprodukter lättare transporteras bort från våra celler och ökar också syretransporten i blodet.
Håller igång nervbanor. Tränar med hantlar, gummiband, rörelser, bollar, lera och gummisnoddar. Jag har lyckats träna upp funktioner i armar och händer igen, inte lika bra muskler som innan, men fungerande!
Viktigt med kroppshållningen.

Värme har stor betydelse! Handledsvärmare och halsduk alltid. Mössa och vantar ibland fast det är sommar...
Sover alltid på rygg med min speciella nackkudde.
Positiv och glad så ofta jag orkar/kan ;) Man kan välja sina tankar. Finns alltid någon ljusglimt man kan tänka på.
Lyssnar mycket på musik. Musik är mycket viktigt för mig!
Arbetar så mycket min kropp klarar av. Försöker stå så mycket som möjligt. Ibland klarar jag stå hela arbetspass. Ibland måste jag sätta mig ner pga smärta i fötterna eller svaga ben. Men då får jag ondare i nacken och armarna. Så jag kämpar och försöker stå upp. Jobbet är jätteviktigt för mig!!
Är egentligen medicinmotståndare... men har varit tvungen att svälja det. Började med en medicin mot nervsmärtan våren 2012. Tack o lov!
Har gjort listor "to do and not to do":
Bl.a Jobbar med armarna nära kroppen. Lyfter nära kroppen. Försöker att inte vrida när jag lyfter. Försöker att jobba med armarna under nacknivå. Undviker vibrerande aktiviteter. Försöker undvika moment där jag måste ha nacken framåtlutad. Gör bara "lugna" aktiviter.
"Inte vara still". Undviker soffan för att jag sitter illa. Undviker datorn, max en kvart isf! Tack o lov har jag min ovärderliga iPhone.
Hitta hjälpmedel och strategier som hjälper mig.
Njuter och lever livet. Frågar ofta mig själv: Vad vill JAG?

Vill jag vara dum mot min kropp är jag stilla, vilar mycket och sitter. Kroppen stelnar mer och mer. Smärtorna blir outhärdliga! Jag är inte gjord för att vara still!

Allt det här har hjälpt mig sakta men säkert framåt. Många, många bakslag har jag haft efter vägen.
Det är fortfarande lika trångt i ryggmärgskanalen. Mina förlorade muskler är borta, men jag har lyckats träna upp nya fungerande nervbanor. Så nu fungerar mina armar och händer ganska bra :)

Men enligt all information är det bara kirurgi som kan lätta på trycket på ryggmärgen.
Telefonnumret till min neurokirurg i Uppsala sitter på mitt kylskåp sedan 6 april 2011.
De spådde att jag i allra bästa fall skulle klara mig 2år, maximalt 3år... utan kirurgi.
Men jag tänker kämpa länge till. Jag har fortfarande alla mina kotor kvar, jag håller liv i mina nervbanor. Nu efter "2års gränsen" ser jag väldigt ljust på framtiden. Jag kommer att fixa det här! Jag är hur envis som helst!
"Inte vara still". Jag blir hela tiden bättre och bättre!
Det finns hopp!

Läs även: http://www.globalspine.com/back-spine-news/ways-to-prevent-spinal-stenosis.html

Dagens tänkvärda:
"Ingen vet hur framtiden ser ut."

Igår som "Dagens tänkvärda" hade jag skrivit: "Imorgon blir det en sådan där bra dag med humöret på töpp!"

Är man sjuk så är det inte riktigt så enkelt att man kan bestämma det dagen innan. Det är inte så enkelt ens om man är frisk.

Men jag är övertygad om att positiv inställning har en stor påverkan på det hela.

Idag fick jag en riktigt bra dag =) Det var bara trampdynorna som var väldigt trötta. Annars var smärtnivån under kontroll.

Under kontroll =) Helt fantastiskt att jag får må så här bra!
Kände mig riktigt hurtbullig idag ;) Ett gott tecken :)

Lyssnade bl.a på "Strövtåg i hembygden" under promisen idag. Himla fin låt!
Mellan 12-16 hoppade jag in på ett lagomt extrapass på jobbet =) Jo jag blev lite trött och sliten... Men är så oerhört tacksam att de där långa 12timmars passen är borta från mitt schema nu äntligen. De var omänskliga med en icke frisk kropp!!!
I juli har jag verkligen ett riktigt nice schema :)

Dagens tänkvärda har jag lånat från Sanna Ehdin:
"Långpromenader med bukandning ger en fördubblad syresättning av blodet och ett stort energitillskott. Därmed påskyndas kroppens spontanläkning av olika skador.

Igår hade jag en riktigt, riktigt bra dag! Smärtnivån hyfsat låg, det var nog mest problem med fötterna. Trötta trampdynor. Det var 'längesen', ombyte förnöjer ;) med #Cervikal #Spinal #Stenos är det olika varje dag, iaf för mig. Beroende på vart det trycker på ryggmärgen, nerver, nervrötter som i sin tur leder vidare ut i alla kroppsdelar.

Iaf humöret va' på töpp! Vad mycket det gör att man är på gött humör. Även om det är mer eller mindre motgångar så kan man tackla dem. Och bara fortsätta att vara på härligt humör.

För mig gäller det att ha lagomt med rutiner. Som tex gå upp tidigt på morgonen. Har jag sovmorgon så blir det sällan riktigt bra, tyvärr.
Har jag en värre smärtdag får jag kravla mig upp på cykeln och cykla det första jag gör. För att få igång kroppen. Har jag en lägre smärtdag kan jag äta frukost i lugn och ro. Och sen ta en morgonpromis. Så gjorde jag igår. Lyssnade på Loreen i lurarna Det var så härligt, soligt, varmt och svettigt på morgon-sommar-promisen :)

Jag önskade jag hade tagit med bikini så jag hade kunnat stanna till och bada vid 'Lilla Degernäs'. Det måste jag göra imorgon, tänkte jag. Såå vackert =)

Hann med att träna med hantlarna och leran, fixa lite, duscha och käka innan jobbet som började 12 igår. Allt gick som på räls trots att jag hade endast EN banan. Hade det varit en dålig dag och bara EN banan... då är det inte roligt att vara jag. Men nu hade jag en sådan där bra dag som nästan inte går att få förstörd :) Tog en burk persikor som ersättare för bananerna. Inte alls samma effekt, men funkade ok.
Väl på jobbet går tiden i ett rasande tempo. Tiden går så fort och jag stortrivs verkligen på mitt jobb. Även om jag väldigt gärna skulle vilja genomföra en del förändringar. Struktur och rutiner är nyckeln till det mesta. Dumt att spilla tid på självklarheter. Nåja jag ska fundera lite mer på det där.
Iaf så träffade jag en vän som jag inte sett på länge =) Hon såg så pigg ut nu    Det förgyllde min dag ytterligare =)

Gräsänkelivet är över (för en tid iaf) jag är inte ensam med huset. Hemlagad mat står på bordet när jag kommer hem    Kärlek är också en bra smärtlindrare!

Allt var så bra, kände mig pigg och som sagt smärtnivån under kontroll. Sen på kvällen kommer det som 'knivhugg i nacken'. Aj, aj, AaaJ! Har haft en del problem sedan den där idiotiska klipp-promenaden. Och inte förrens igår kväll kom jag på det där med Zonterapi. Det höll jag ju på med i maj eller när det var? och blev av med "knivhuggen"! Jag håller på med så mycket hokus pokus så jag kommer ju inte ihåg allt ;D
Så nu är jag igång och trycker på undersidan stortån, precis mellan stortå-trampdynan och foten. Det är punkten för nacken.

Har gjort en fin teckning här ;) Hugger eller karvar kniven i vänster sida nacke trycker jag på undersidan av vänster stortå. Är det på höger sida nacke trycker jag under högra stortån.

Läs mer här och se bilder: http://www.zonterapi.nu/?page=4

http://www.mabraportalen.se/zonterapi.html

Idag har jag haft en lite sämre dag. Både humörsmässigt och mer nervsmärta i vänster arm, bägge händer och huvud. Men jag trycker på tånarna så fort jag känner av "kniven". Då släpper "kniven" :)

Har varit ganska orolig av mig idag. Vet inte varför riktigt, men misstänker att det handlar om att det snart är dags att göra uppehåll med Gurkmejan. Har läst på flera ställen att man ska göra uppehåll efter 3 månader för att se om det blir någon skillnad. Är orolig att jag ska bli mycket sämre igen.... Har tröstat mig säkert 20ggr idag med: Att det bestämmer jag själv när det är dags för uppehåll. Oroa dig inte!
Ingen mening att gå och oroa sig för saker som man inte alls har en aning om juh!
Oj vad långt det blir... fast jag försöker skriva kort :S ;D

Tillagt 11/7 kl 06.

Ja när man ska sova då kommer alla tankarna. Vet nu varför jag är orolig. Det är de diffusa ryggsmärtorna som är boven. Jag är orolig att det är njurarna och kisseriet som krånglar igen. Blir det inte bättre får jag lämna ett prov till veckan. HATAR ATT KONTAKTA VÅRDEN =( Nu ska här drickas rikligt med vatten!!!

Dagens tänkvärda:
Imorgon blir det en sådan där bra dag med humöret på töpp!

Sommar, sommar, sommar   =D
Började dagen med söndagsfrukost på verandan i bikini. Sa glatt till finska cowboyen: -Tänk att JAG får må så här BRA =D Underbar känsla varje gång jag tvättar händerna och vänsterhanden är helt med på noterna. Yeah!
Sen fortsatte jag dagen helt fel... Lade mig att sola på backen nästan direkt efter att jag redan legat och sovit typ 7 timmar. Jag klarar inte av att ligga och sova på mage eller sidan pga nacken. Men jag vill ju få lite färg på baksidan av kroppen också... Så idag gav jag mig den på att klara detta. Bullade upp med kuddar och även min speciella #nackkudde.
 
Reste på mig ofta och försökte röra lite på mig. Lyssnade på talbok och njöt. Reste på mig om och om igen. Timmarna gick och det gick åt en del svartvinbärssaft i värmen. Slurp!

Smakar extragott i farmor & farfars saftglas <3
 
Jag kände att jag stelnade till mer och mer. Började känna av "karvande kniven" i nacken. Kände hur trycket i huvudet blev värre och värre. Blev svårare och svårare att ta sig upp för varje gång :S

Grymma Mr #Cervikal #Spinal #Stenos!!!   
Det var skönt i solen men tillslut fick jag ge upp! Trycket i huvudet kändes som om huvudet snart skulle explodera. Precis som om jag hade hängt upponer väldigt länge. Jag hade ju "bara" legat ner på mage... Min kropp bara skrek efter en promenad: -Rör på dig människa!!!
Sagt och gjort. Laddade kroppen med vatten och 2 bananer och gav mig iväg. Tog en härlig promis nere vid Degernäs, såklart med träningsbollarna i händerna   . Och Loreens senaste i lurarna <3
Kändes betydligt bättre redan efter typ 3km. Trycket i huvudet lättade, kändes inte längre som det skulle sprängas. #Blodcirkulation är verkligen grejen för mig :) Blir så lycklig varje gång jag klarar att gå hyfsat snabbt, få känna känslan att benen är starka. Känner mig som en vinnare varje promenad =D
Blev en promis på 5,5km i värmen med halsduk på :P Superhärligt!

 
Kom hem full med energi men fortfarande mycket stel i nacken, lite tryck i huvudet och "karvande kniven" i nacken. Körde genom övningarna med hantlarna försiktigt och så nära kroppen som möjligt. Sedan blev det en sakta cykelmil på järnhästen i vardagsrummet. Körde även lite försiktiga #nackövningar: titta åt vänster - titta åt höger, titta uppåt -titta nedåt. Jättebra övningar som passar mig bra och på jobbet har jag dem gratis när jag jobbar i kassan ;D
Det onda gick inte över :(
Vilade en timme. Hmm får lite småpanik när jag får sånt där ihållande tryck i huvudet, stelhet och "kniv i nacken"-känsla! Så vad göra?!? Inte mycket att välja på... Jag cyklade ytterligare en sakta mil samtidigt som vi titta på "Dolda kameran". Vansinnigt kul stundtals ;D Att ha roligt och skratta är också bra medicin =)

Som tur var lydde händerna och armarna när jag duschade ikväll så det verkar inte bli ett bakslag iaf =D
Hokus Pokus Fokus!

Hoppas jag får sova inatt och att trycket och "kniven" är borta imorgon!

Poff!
  
Dagens tänkvärda har jag lånat från Looren:
"Let it just take us
The music will guide us"

Igår var det fredag = extra kul arbetsdag :)
Men saknar "Putte i parken" i Karlskoga. Som medförde roliga högtrycksdagar på jobbet. Men nu kör de i Karlstad istället. Synd, synd men så är det. Kul för Karlstadborna.

Hade iaf hunnit cyklat och tränat innan jobbet. Smärtnivån var låg i kroppen :) Kände mig glad för nu gräsänkedagarna över just nu iaf. Mannen "finska cowboyen" ska jobba på hemmaplan igen. Kände mig full av energi och ivrig förväntan på ett roligt arbetspass. Är ju alltid lite extra tryck på fredagar =)
Alla är glada och pratsamma när det är fredag. Vi var väl tyvärr lite ostrukturerade i arbetsgruppen. Så det blev att jag fick långa dryga kassapass. Jag tycker det är kul att jobba i kassan, mycket socialt. Men det kan bli för ensidigt när det blir långa pass. Mycket folk, långa köer och man snäpper upp arbetstempot rejält. Man känner sig som en bläckfisk ;) Och har jag en bra dag som igår... Jag blir så entusiastisk, då kan jag köra på rätt bra... Jättekul, men vad är det för fel på lagom? De sista timmarna hade jag rejält ONT i armarna... Då såg jag nog mer ut som en pingvin än bläckfisk... Nu fick jag skylla mig själv! Jag vet mycket väl att jag måste jobba med armarna nära kroppen. Hur kan jag vara så tanklös??? Men jag "glömmer" så snabbt både på gott och ont. Lever i nuet.
Men jag klarade att stå upp hela arbetspasset, 6 tim. Det är bra! Det spar jag mycket smärta på.
Som tur var kom mannen och hämtade mig efter jobbet så jag slapp köra bil. Egentligen ville jag bara tjuta i bilen hem, men det gjorde jag inte. Förbannade mig själv att jag är en sån idiot! Lärdom! SmÄrta! Och vi som skulle på Evelinas 25års fest. Hur skulle jag fixa det?
Vilade lite, tog en Ipren, käkade o laddade om med mantrat "jag klarar det här!" Sen gick vi... Och det var det bästa jag kunde gjort =) Det värsta släppte =))) Helt fantastiskt vad blodcirkulation kan göra!
Jättekul att fira dottern 25 år <3 Och jättetrevligt att träffa Jannes familj också. Det var ett tag sedan. Blev sent. Härlig sommarnatt med mössa på!

Idag vaknade jag till en ledig, solig lördag. Smärtnivån var låg idag igen =) Lite stel men det blev bättre efter en stund. Käkade frukost och hoppade i bikinin. Bäst att passa på när solen är framme. Tänk vad sol och värme gör gott :) Tillbringade hela dagen i solen förutom när jag var inne o cykla såklart.
Använde mina träningsbollar när jag satt i solstolen.

Finska cowboyen fixade färskpotatis och grillade kyckling, fläskkotletter och revbensspjäll. Så gött med smör på färskpotatisen. Mums!
Skönt att få känna sig ompysslad <3

Sommardrink med ishjärtan i farmor Sigrids <3 saftglas. Farfar Ivar <3 han gjorde riktig saft han.

Dagens tänkvärda:
Tacksam igen :)

Juni har varit min bästa så-smärtfri-som-möjligt månad på 3år. Helt fantastiskt, att jag hela tiden blir lite, lite bättre istället för sämre som de sagt.

Gurkmejan har tagit mig ett jättekliv framåt. Inget snack om saken! Morgonstelheten är inte längre ett stort problem. Gurkmejan har sänkt inflammationerna i kroppen ytterligare. Tillsammans såklart med Vitamin D3, omega 3 och Berocca. Har faktiskt ökat lite vitamin D3 igen nu när solen inte riktigt vill visa sig. Så nu ligger jag på 'min' vår/höst dos 7000ie/dygn igen.

Tillagt hösten 2014. Slutat med Berocca. Råder ingen att använda vitaminer och mineraler i brusform. Innehåller massa onyttigt som aspartam och annat skit. Så jag slutade med Berocca. 

Värme gör gott. Nu har de senaste 2 veckorna i juni inte direkt bjudit på så mycket värme. Men jag försöker verkligen att ha på armvärmare speciellt på vänster handled, halsduk, fingervantar och mössa... Det är det där med mössan som är ett av de största problemen just nu. 17grader ute är alldeles för kallt för mig. Men jag känner mig inte bekväm med att vara 45årig tant med mössa på sommaren... Hur ser det ut? Vad tänker folk? Tror de att jag tror att jag är en förväxt tonåring? Behöver man bry sig om vad andra tycker och tänker? Är det värt att få ondare bara för att jag tänker på vad andra tycker? Har provat keps och luva, men det värmer inte lika bra som mössa. Vad har jag för alternativ? 
    

Nåväl, kan iaf konstatera att de 2 största bakslagen i juni främst kom av:
1. Mega godis påse. Socker som ökar inflammationer i kroppen. + Stillasittande.
2. Utmanande promis på klipporna i badsandaler =O

Så urbota dumt med den där utmanande klipp-promenaden! Armarna och händerna stelnade, kallnade och domnade bort. Och efteråt hade jag smärtan från 'hell' i speciellt vänster arm och ansikte och bakhuvudet. Kändes som att någon sågade av min handled med en trubbig sten, samtidigt som det kändes som armen och handen "brann". "Tusen-nålar" känsla i bakhuvudet och ansiktet stränade och "brann". Smärtan gjorde mig spyfärdig och desorienterad. Kunde knappt svara på frågor. Otäckt när smÄrtan kapar hjärnan. Jag ville just då amputera vänster arm och huvud. Tårarna hängde nästan på ögonfransen. Jag ville bara BORT!

MEN bakslagen är "korta". Det handlar om timmar och dagar istället för veckor och månader. Jag är mycket glad =) men vad beror det på? Mycket intressant!

Jag tror kanske att det handlar mycket om att det är sommar, vad jag äter och att jag rör på mig, mycket.
Många av mina vänner fattar inte hur jag orkar, de blir såå trötta bara av att läsa mina statusar på fb ;D
Men en del blir inspirerade också :) Träning är #smärtlindring!

Livet med #Cervikal #Spinal #Stenos är verkligen ett pussel.

Även om jag visste det innan så vet jag det ännu mer nu!
Sluta med godis! "Inte vara still"! Inga utmanande klipp-promenader!

Och sätt på dig mössan kärring ;D

Jag älskar drivet. Det är medryckande och jag kan inte motstå att bara ryckas med. Jag är såå tacksam för drivet inom mig.
Benen vill bara gå och gå, till och med springa ibland, men det får jag inte. Springa får jag bara göra i mina tankar. Det är ok. Jag är glad att jag har starka ben som vill och orkar gå helt automatiskt utan att behöva använda hjärnan för att tänka hur man går. Benen vill cykla, de cyklar och cyklar inomhus. Jag är jätteglad för det. Men drömmer om att kunna få cykla ute. Vilken känsla =) Känna vinden... Mmmm jag har en plan :) Vi får se...

Tillbaka till drivet. Tänk vilken tur att just jag har det där drivet. När ingen trodde på mig. Inte ens jag själv. Minns för ett år sedan när jag satt hemma i syrrans kök och sa att jag vet inte om jag är totalt dum i huvudet eller smart... Tankarna var ganska mörka, kan inte vara annat när man inte vet vad man håller på med. Vad som är rätt och fel... och smärtan är outhärdlig. Det enda jag visste var att jag inte litar på NÅGON och att jag måste följa min magkänsla. Jag har gått emot magkänslan förut i mitt liv... och det har gått käpprakt åt helvete!!! Så magkänslan ska man lyssna extra på!

I år, på ett halvår har jag, min magkänsla, mina ben och mitt driv tagit mig med på 60mils promenad och jag har cyklat iaf 185mil hittills i år. Det är ju fantastiskt =)
Det kommer bli såå kul att träffa neurologen till hösten och berätta om mina framsteg.

Drivet som tar mig med på promenader i naturen och cykelturer inomhus är jättebra medicin både mot smärta och svackor. Drivet som får mig att glömma den fruktansvärda smärtan i lördags och istället se framåt. Vad vill JAG göra? För mig kan en promenad i naturen, med musik i lurarna vara dagens största lyckokick.
Men utan drivet inom mig hade jag aldrig varit där jag är idag.

Dagens tänkvärda:
Tacksam